livetbarn

Idag ramlade jag ner för en trappa på jobb! Var på väg från Kyrkskolan med ca 20 elever, närja jag åkte kana på ryggen ner för trappan, den var varken skottad, sandad eller saltad. Jag gick superförsiktigt och höll mig i räcket när jag tog första steget ner, sen låg jag där och var snabbt uppe på benen, kanske lite väl snabbt. Två lärare såg fallet och pratade med mig, jag hade inte hunnit uppfatta vad som hänt eller att jag hade fruktansvärt ont, utan sa att allt var OK.  Jag fick ihop alla elever och vi började vår promenad tillbaka, smärtan var olidlig, tårarna rann och jag ville bara lägga mig i en snödriva, men vad gör man med ansvar för en massa barn. När vi kom till Röda skolan, var det många elever som frågade hur det hade gått, jag grät öppet och sa att jag slog mig rejält. När jag kom in på skolan är minnet lite diffust, satte mig i personalrummet och försökte återhämta mig för att kunna fortsätta jobba. Jag satt där i ca en timmes tid, innan jag insåg att det var bättre att gå hem. Har legat på soffan hela eftermiddagen. Nu har den värsta smärtan försvunnit, men nu börjar stelheten och de ömma punkterna att kännas av. Jag har nog slagit i höger arm i fallet för den värker också!

Imorgon är det en  ny dag och då är det bara att bita ihop och traska iväg till jobb, ska försöka få en tid på Vårdcentralen, de hade ingen tid idag! Ska ju helst få det dokumenterat av en läkare, bra att ha om det blir framtida problem.